Många av er kan inte förstå hur det känns, någon av er kanske vet. Att förslora någon som har så stor betydelse i ditt liv. För mig hände det. De flesta vet säkert redan om det. Det har varit en kämpig sommar, med upp och ned gångar, mest nedgångar. Den 14 Juli förlorade jag min pappa. Det hela började med en propp i benet och efter det eskalerade sig allt. 10 dagar av hopp, 10 dagar av ledsamhet, 10 dagar av alla sorters känslor som välde över i kroppen och på slutet noddes botten. Inget kan beskriva smärtan, ingenting. Det är inte en enkel resa, men den måste göras.